cocytus

Igår när jag försökte avnjuta en öl på en av alla de vanliga barerna i stan så stötte jag på patrull.
Patrull iform av vedervärdiga människor.
Jaja tänker ni, han hatar ju i stort sett alla människor...
Nej svarar jag.
Jag hatar visserligen en hel del människor, men långt ifrån alla.
Igår va en sån dag som alla guds misstag var på samma ställe som jag. Det största misstaget av alla var Esbjörn (eller vad annars han nu kan tänkas heta). Han satt där och hånade mig. Skrattade mig rakt i ansiktet. Med hela sin uppsyn. Jag blödde ur ögonen och mitt annars sansade lugn lös med sin frånvaro. Han var fet. Ganska kort. Han va inte sådär fet som i typ, SHIT KOLLA DÄR VILKEN FET KILLE! Utan sådär subtilt fetsom gör att man vill kräkas. Precis på gränsen till sjukligt fet, men på rätt sida av gränsen vilket bara gör honom till någon form av öldrickande flodhäst. Han satt där med sina Nyinköpta bootcutjeans och en urtvättad tshirt från sweden rock 2006. Naturligtvis sitter allting lite för tight, jeansen lite för lågt och tshirten lite för "högt", han lyfter hela sin image med en lite för liten Carpe Diem-tatuering på höger underarm som påminner om en sån brudarna på högstadiet hade i svanken.
I sällskapet finns en tjej som inte går att säga nåt ont om och en kille i för stor svart skjorta och för stora kostymbyxor. Så han såg ut som någon form av skalmanimitation. Med den obligatoriska spretfrillan man fixar med daxvaxet.
Tillbaka till guds misstag...
Han har den s.k ZTVfrisyren med en spretig mohikan samt nedkammade sidor (den varianten när man inte vågar gå hela vägen) blank av daxvax. Ansiktsdragen är små och retsamma. Djupt liggande råttögon, liten uppåtnäsa och en svag haka. Sa jag att han va så där äckelfet?
Där sitter han hur som helst och dricker "den billigaste ölen ni har" med sina kompisar telemarketingkillen och modebloggaren och pratar. Han pratar lite för mkt lite för högt och han börjar även spänna sina "muskler" och sällskapet börjar ta massa kort med en digitalkamera. Pussandes sina fettsvålar där bicepsen var tänkt att sitta skrattar han och blinkar in i det röda sökarljuset från kameran.
Sedan fortsätter snacket och hävdelsebesväret tar över efter osäkerheten då två öl slunkit ner. Han börjar snacka om hur han spöar folk och hur de där töntarna i ena hörnet skulle få så mkt stryk om han bara ville. Jag fick mig en känga också ang håret och det börjar hetta över hela ansiktet. De tunga Hoegardenglasen är ett perfekt tillhygge för att penetrera 10 cm späck innan man entrar kraniet och hjärnbarken.
Lugnar mig och tänker på att mitt kvinnliga sällskap förmodligen skulle tycka jag var lika äcklig som han.
Senare visar det sig att jag inte behöver ta saken i egna händer då en av "töntarna" i hörnet (som förövrigt va en tunn osäker kille i 19årsålder) kliver fram till högen av späck och pekar honom hårt i bröstet och frågar vem han vill slåss med. Va? Nä? Va snackar du om? Flackande blickar och dåliga försök till flin och hånleende, nickar åt sina vänners håll och brist på ord. Ne asså vafan de va inget ja bara driver osv osv.
Efter att ha blivit rejält skrämd och hånad inför hela stället kan han fortfarande inte hålla käften när den mindre och yngre killen satt sig utan börjar genast förklara vilken tönt som nyss kom upp och skulle bråka.
Så fortsatte det tills jag gick hem. Jag orkar inte ens skriva mer om det. Han kom så djupt under mitt skinn att det är en av de väldigt få gångerna jag börjat göra ekvationen i det tysta i bakhuvudet. Fängelsetid kontra hur förbannat jätteskönt det hade varit att bara göra slut på världens lidande och skapa ett vackrare samhälle med hjälp av ett glas, en häl och kanske en stol.

Jag är så arg att jag kräks. Det som stör mig är att han var den fulaste människan jag sett och då har man fan ingen rätt att ens tala om utseende hos andra människor.

SKJUT MIG