cocytus

Downs syndrom

Stockholmssyndrom

Aspergers syndrom

Tourettes syndrom

Av alla syndrom gillar jag stockholmssyndromet bäst. Det visar på hur svag mänskligheten är och hur gärna alla vilsna idioter bara vill ha någon att ty sig till. Vare sig det är en vidrig kriminellt belastad man i 40årsåldern från Jakobsberg som rånar en bank eller om det är män som slår, så lyckas människan ty sig till det och finna det svårt att lämna detta onda, men tydligen ack så goda eller åtminstonde välbehövliga.
Très intressant om du frågar mig!
Men det gör du inte. För du tycker att jag är en alldeles för bitter, cynisk och äcklig människa för att bemöda med en fråga, så jag gör den till ett påstående istället.
Det är jävligt intressant hur jävla inkompetent och svag människan är, trots alla goda förutsättningar vi har.
Det är inte konstigt att diktatur uppstår, när en inteligent människa listar ut att han faktiskt kan bli gud över ett helt land eftersom människorna är så fruktansvärt ointeligenta.
På samma sätt är det fullkomligt logiskt att alla diktatorer blir skvatt galna eftersom de har ett utbyte lika stort som en finne på encelliga toffeldjur.
Jag menar som liten, när man tvingades leka med nån idiot till kusin eller grannungen man avskydde och upptäckte att man faktiskt kunde sno hans röda jeep utan att han vågade säga ett ord för att senare utveckla detta till att tvinga grannungen att tvätta alla mina leksaksbilar eftersom han jobbade åt mig och borde vara tacksam för detta, vidare till att få ungen att hämta puckarna i skogen när vi övade slagskott i rondellen.
Klart som fan man blir knäpp.

Masspsykoser och stockholmssyndrom är nog veckans ledord!